Redan ifjol våras sa Miljöpartiet de Gröna nej till finansiering av den svensk-polska kabeln. Inget annat parti i Riksdagen ställde upp på detta. Undertecknad försökte väcka deras uppmärksamhet, men de föll till föga för regeringens och näringsutskottets argument.
Sedan har vi gröna skrivit frågor och motionerat i ämnet. Att satsa på denna kabel, anser vi, är att bokstavligen kasta pengarna i sjön!  Varför binda sig till kolbaserad polsk el och/ eller fortsätta sälja kärnkraftsel till kontinennten? frågar vi.
Efter drygt ett år vaknar andarna. Centern har reagerat genom att ställa en fråga. Vänstern har hängt på vår reservation. Kristdemokraterna skulle titta närmare på frågan. Under tiden har tre av arton miljöpartister varit uppe i debatten - en del i flera debatter - under året. Svaren har varit undvikande från regeringspartiet. Dock har näringsministern sagt att om denna kabel skulle strida mot miljö- och naturskydd, så får man tänka om från regeringens sida. Tyvärr, sades det utanför protokollet. (17 dec 1996)
Jag har följt debatten inte bara i Sverige utan också i Polen och jag har också skrivit brev till borgmästaren i Mielno. Han hade bett om reaktion från dem som protesterar i Sverige och bett om argument. Den polska delegationen som varit i Sverige, hade tydligen enbart blivit bjuden på sightseeing och fått en snabbinformation från de redan frälsta, producenterna av kabeln.
I dagarna har yrkesfiskarna protesterat mot kabeln. De oroas både för klorgasen som bildas vid elektrodanläggningen och magnetfältet som bildas längs kabeln. Instrumenten på båtarna kan påverkas av magnetfältet och ålens vandringsvägar kan störas. Till detta kommer alla andra argument.
Regeringen kommer att fatta definitivt beslut om swepolkabeln inom ett par veckor, sägs det. Jag vädjar till näringsminister Anders Sundström att han tar hänsyn till natur och miljö och håller löftet från december - trots att det gavs utanför protokollet!
 

Eva Goës
Riksdagsledamot
Miljöparti-fadder för Blekinge