INTERPELLATION
Miljöpartiet har "solidaritet med svaga grupper" som en ledstjärna i vårt politiska arbete.
De psykiskt sjuka är en eftersatt grupp som har svårt föra sin egen talan. Därför har miljöpartiet
ofta tagit upp psykiatrin till debatt här i landstinget. Målet om att främja en mer positiv
och jämlik hälsoutveckling genomsyrar även de nationella målen för folkhälsan liksom vårt eget
landstings mål om "En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård i Västernorrland".
Häromåret (2002) påpekade vi inom miljöpartiet t ex att Landstinget Västernorrland satsade
30 mkr mindre än 11 andra jämförda landsting (enligt studien Helseplan) på just psykiatrin.
Vilket direkt stred mot landstingets eget beslut om att prioritera just psykiskt funktionshindrade.
Vår motion om utomstående utvärdering av hela den psykiatriska verksamheten i länet fick ett
glädjande positivt svar. Utvärderingen visade på såväl starka som svaga sidor inom länets psykiatri.
På den negativa sidan redovisades aningen sned fördelning av resurser och kompetens mellan
de tre klinikerna i länet (brist på psykiatriker mm). Dessutom angavs brist på övergripande
psykiatriskt mål. På den positiva sidan anfördes t ex välutbildad personal och god samverkan
med primärvården. Vi har även i landstingsdebatten pekat på oroande ökning av ohälsa bland
barn och ungdomar samt köer till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP).
Temadag om psykiatrin
Vid landstingsmötet i mars 2004 initierade miljöpartiet debatt om prioritering av psykiskt
handikappade. Flera partier ställde sig positiva till en särskild temadag om psykiatrin i länet.
Enligt landstingskansliet planeras nu en sådan temadag vid fullmäktigemötet i februari 2005.
Vilket känns mycket glädjande och angeläget.
Livlig riksdebatt om psykiatrin
På riksplanet har debatten om svensk psykiatri varit intensiv under senare år bl a efter
flera tragiska våldsdåd. Regeringen utsåg hösten 2003 Anders Milton till psykiatrisamordnare
med eget kansli och utredningsresurser. Miltons uppdrag var att föreslå åtgärder som stärker
vården av och situationen för de psykiskt sjuka i vårt land. Milton har även föreslagit öronmärkta
pengar i statsbudgeten till just psykiatrin.
Informationsdag om psykiatriutredningen
Nu i september 2004 hade två av Anders Miltons anställda i psykiatriutredningens sekretariat
bjudit in till informationsdag på Sundsvalls sjukhus. Ing-Marie Wieselgren är psykiatriker
och har jobbat med schizofrena i decennier. Anna Tjernberg presenterade sig som socionom med
lång erfarenhet inom socialtjänsten av jobb med psykiskt sjuka. Det var en mycket givande träff.
En kortkort sammanfattning av informationsdagen för dem som inte hade möjlighet delta.
De två föreläsarna påpekade att utredningen pågår till november 2006 och att man vill ha
in så mycket fakta och erfarenheter som möjligt från fältet.
En enkät har visat att
- differentierade boenden saknas och att det finns ett stort behov av mellanvårdsformer
- mer än 50 procent av landets psykiskt funktionshindrade saknar sysselsättning
- samverkan mellan kommuner och landsting fungerar inte
- hälften av landets kommuner har inte ens kartlagt hur många personer som behöver hjälp
enligt färsk granskning av socialstyrelsen och landets länsstyrelser.
Det framkom även att länder som Norge och Italien ligger före vårt land vad gäller stöd
och vård till psykiskt funktionshindrade. Utredarna redovisade även oroande fakta om att psykiska
problem går allt längre ner i åldrarna. Lösningen ligger inte enbart i att sätta in så kallade
"lyckopiller". Samtal, psykoterapi, tid och kontinuitet i vården av dessa unga sköra själar
var något som utredarna tog upp.
Öronmärkta medel i höstbudgeten
Riksdagens nu lagda höstbudget innebär välkommet tillskott av extra pengar till vårt landsting.
Dessutom tillförs just öronmärkta pengar till psykiskt sjuka och psykiskt funktions-
hindrade de närmaste åren, helt enligt Anders Miltons önskemål. Satsningen i höstbudgeten stämmer
därför utmärkt med vår solidaritetssyn och med flera av de 121 punkter som vi kom överens med
socialdemokraterna om hösten 2002. Nu gäller det att vi i vårt landsting
prioriterar rätt och även för en öppen och konstruktiv debatt om satsningarna till gagn
för våra svagare bröder och systrar.
Samarbetet kommuner-landsting
Kommunerna har normalt svarat för boende och sysselsättning medan landstingen stått
för den medicinska sakkunskapen inom psykiatrin. Samarbetet har enligt utredningens enkät inte
fungerat bra mellan de två huvudmännen. Anders Milton och hans medarbetare har nu rest runt
i landet. De har funnit exempel där samarbetet mellan kommuner och landsting ändå varit framgångsrikt
under de tio år som gått sedan psykiatrireformen beslutades. I Södertälje har man t ex specialrekryterat
kommun- och landstingsanställda som dagligen jobbar ihop i öppenvården. Sedan 1/7 2003 finns
även laglig möjlighet att inrätta gemensamma nämnder kommun-landsting för vårdfrågor.
Jag frågar landstingsrådet Lennart Johansson
1. Finns det planer på gemensamma nämnder och gemensamma öppenvårdslokaler mellan kommuner
och landsting för psykiatrin?
2. Hur kan samarbetet stärkas mellan kommuner och landsting till gagn för de psykiskt sjuka?
3. Vilka positiva erfarenheter ser du hittills av psykiatriutredarens arbete som kan genomföras
inom vårt landsting?
Eva Goës
Miljöpartiet de Gröna
