Dinosaurieprojekt

Folkpartiet och Jan Björklund klagar i en tunn men uppmärksammad rapport att Sveriges energipolitik bygger på en mer än 20 år gammal folkomröstning.

Om det vore så väl. Folkomröstningens intentioner har hela tiden motverkats av starka ekonomiska och politiska intressen. Det är därför vi nu försatt oss i en situation där våra gamla kärnkraftverk fortsätter att producera både el och avfall.

Nej, Sveriges energipolitik styrs fortfarande av tankegångar och beslut från en tid då man likt dagens Iran ville bygga upp en kärnvapenmakt och sedan en kärnkraftsexportindustri.

Att kärnkraft är ren kan bara den hävda, som bortser ifrån alla problemen från uranbrytning (som vi avstått ifrån i Sverige av miljöskäl) till avfallet - ett "arv" av olösta problem som vi kommer att lämna efter oss långt efter vi har festat upp den el som producerats.

Att kärnkraften är lönsam kan bara den hävda, som bortser ifrån alla subventioner som kärnkraften fått och får, från forskningen till underdimensionerad riskförsäkring.

Folkpartiets nyväckta "miljövän" Jan Björklund har dock en poäng. Vattenfalls planer att damma av det gamla oljekraftverket i Stenungsund är ett dåligt projekt som borde stoppas. Det är ännu ett dinosaurieverk som statens kärnkraftbolag vill satsa på. Det är nästan som om Vattenfall föreslår det värsta projekt de kan komma på, bara för att deras kärnkraft ska verka bra i jämförelse.

Direkt farligt blir Folkpartiets utspel i ett EU perspektiv. Våra kärnkraftkramare hänvisar nu till Finland för att legitimera en fortsatt svensk drift. Precis som de krafter i Litauen som vill bryta löften om att avveckla det farliga verket i Ignalina hänvisar till att Sverige minsann inte heller avvecklar kärnkraft. Trots vår rikedom, våra utomordentligt goda möjligheter till alternativ - och vår folkomröstning.