Rapport från studieresa till Guatemala

17 - 26 oktober 2002

Total befolkning: ca 11 milj
Indianbefolkning: ca 6 milj
Antal indianfolk: 23

1.INLEDNING

De svenska partianknutna organisationerna, representerade av en person vardera, utom Jarl Hjalmarson Stiftelsen, har gjort en studieresa till Guatemala för att söka kunskap om politisk uppbyggnad, kultur, traditioner och inflytande för Mayaindianer och andra eftersatta grupper samt för att söka kompetenta samarbetspartners. Studieresans mål var att på ort och ställe söka fakta, intryck och kunskap som ger underlag till att hitta ett område, både geografiskt och i val av projektets inriktning, där inga nationella eller internationella biståndsorganisationer har projekt på gång eller planerade sedan tidigare. De partianknutna organisationerna har som syfte med det framtida projektet att på lite längre sikt kunna bidra till utvecklandet av partisystemens demokratiska potential i Guatemala.

Gruppen startade studiebesöket med ett faktaseminarium i Sololà i Panajachel. Vid ett byrådsmöte i Choatroj fick gruppen delta under val av funktionärer kommande period. Bland annat valdes en borgmästare. I Quetzaltenango träffade gruppen borgmästaren för Civic Committèe och i Coatepeque fick gruppen följa avslutningen av en treårsutbildning. Tillbaka i Guatemala City hade möten med åtta största politiska partierna arrangerats. Den sista delen av studieresan ägnades åt möten med olika internationella och nationella biståndaktörer.

Bakgrundsanalys Guatemala är Centralamerikas folkrikaste land. Samtidigt är befolkningen en av Latinamerikas mest segregerade. Ungefär hälften av befolkningen är maya-indianer, de flesta av dem bor på landsbygden i bergstrakterna. Många lever i fattigdom på eländigt tilltagna odlingslotter och de saknar politiskt inflytande. Den andra hälften av befolkningen är huvudsakligen mestiser, det vill säga av blandad indiansk och europeisk härkomst. De dominerar i städerna, vid Stillahavskusten och i sydöst. Majoriteten av dem är så kallade ladinos; de har tillägnat sig den vita härskarklassens europeiska/spanska kultur. De vita, som utgör en knapp tjugondel av befolkningen, befinner sig i samhällets absoluta toppskikt och har styrt landet alltsedan kolonialtiden.

Befolkningen är ung, över 40 procent är under 15 år. Mer än hälften bor på landet. Under det långa inbördesskriget från 1960-talet fram till 1996 flydde många människor undan strider och fattigdom. En och en halv miljon guatemalaner blev flyktingar i sitt eget land, varav många hamnade i städernas slumområden.

2. ANALYS AV GUATEMALA IDAG

Ekonomiska och sociala klyftor

Värdet på UNDP:s index för mänsklig utveckling är högst i Guatemala city och på kusterna, lägst är det i nordväst. 56 procent av befolkningen klassas av UNDP som fattig, det vill säga kan inte tillgodose sina grundläggande behov, och 17 procent är extremt fattiga. 4 av 5 fattiga bor på landsbygden, 3 av 5 är indianer och hälften är under 15 år. Den mest upprörande siffran visar att en av två som betraktas fattiga är barn under 15 år.

Ett annat exempel som visar den ekonomiska snedfördelningen är jämförelsen mellan en fattig familj och en familj som ligger över denna gräns:

Fattig familj Jämförande medelfamilj Antal familjemedlemmar Antal familjemedlemmar 6,1 4,4
Antal familjemedlemmar Antal familjemedlemmar av beroende av försörjning beroende av försörjning 4,0 2,2
Antal försörjare Antal försörjare
2,1 2,2

Inkomstskillnaderna i Guatemala hör till de största i världen och fattigdomen är utbredd. Sammantaget tjänar 10 procent av befolkningen 40 procent av den totala inkomsten. De 2000 rikaste hushållen tjänar tillsammans mer än de 400 000 fattigaste.

Vad som ytterligare drabbar de mest utsatta i landet är att de militära kostnaderna, som konstant har ökats sedan 2000 medan den sociala utvecklingen eftersatts under samma period.

Ett generellt problem i den offentliga servicen som den guatemalanska staten erbjuder är att den inte når dem som mest behöver den. Utöver att staten brister i finansieringen av sina åtaganden, så är utbyggnaden av den offentliga servicen otillräcklig. 80 procent av de offentliga utgifterna går till ladinos, trots att 55 procent av befolkningen är indianer. Främst beror detta på att staten inte är närvarande på landsbygden där merparten av indianerna bor.

Ett fenomen som kan få positiva konsekvenser på sikt är att kvinnorna under 90-talet tog en allt större del av arbetsmarknaden. Främst som arbetare i de sk maquiladora-fabrikerna. Ett problem är dock att hushållens inkomster inte nödvändigtvis ökat tack vara detta. Den begränsade minskning av fattigdomen som registrerades under 90-talet berodde på tillväxt, inte på fördelning. Tillväxten kom från maquila-industrin, turism, transfereringar från släktingar utomlands och intern handel. Inkomsterna från den traditionella exporten av bananer och kaffe mm minskade.

Det politiska läget Politiken i Guatemala präglas av hårda ord, caudillismo, dåligt självförtroende och en gemensam insikt bland de olika aktörerna om att demokratiseringen bara kommit en liten del på vägen.

Det är två parallella, men ändå ömsesidigt beroende processer som styrt politiken de senaste decennierna: demokratiseringen som påbörjades med den nya konstitutionen och vallagen 1985, och fredsprocessen mellan regeringen och gerillan som tog fart i mitten av 90-talet och som ledde till fredsfördraget i december 1996. Även om båda processerna har haft flera bakslag, måste man ändå ta fasta på de stora framsteg som gjorts. De tidigare stridande parterna talar med varandra och deltar i samma politiska församlingar, pressen kan kritisera regeringen relativt kraftigt, folket har valt och avsatt flera regeringar och presidenter, alla partier hävdar att de står bakom fredsfördraget och det finns inga politiska krafter i landet som aktivt argumenterar för att avskaffa demokratin till förmån för kommunism som på Kuba eller vulgärpopulism som i Venezuela.

Flera av dem vi talade med under resan lyfte upp fredsfördraget som den ideologiska grunden för ett nytt Guatemala. Inte bara för att det fick slut på kriget utan för att det skapade ett nationellt konsensus om ett antal gemensamma intressen. De centrala delarna av fredsprocessen är demokratisering, mänskliga rättigheter, återflyttning av internflyktingar, sanningskommission, erkännande av det mångkulturella samhället, ekonomisk och social utveckling för alla, stärkandet av den civila makten och att finna en ny roll för armén. Fredsprocessen söker förändra de djupast liggande strukturerna i samhället, de som en gång låg till grund för kriget. Fredsfördragen är den enda ideologiska grunden som finns för ett nytt nationellt projekt. Att fördragen implementeras är därför helt avgörande för demokratiseringen i Guatemala.

Ett viktigt problem är också bristen på politisk kontinuitet. Partier som lyckas mobilisera stöd av medborgarna växer snabbt, men kan också försvinna om stödet minskar. Kristdemokraterna som kontrollerade regeringen i början av 90-talet försvann nästan helt efter att de förlorade makten i valet 1999. Den enda parti som både lyckats vinna och förlora val utan att raderas är det näringslivslojala partiet PAN, vars förmåga att överleva antagligen beror på behovet hos den traditionella oligarkin att ha en tydlig allierad i politiken. Vad som händer efter valet nästa år är osäkert, men det är inte omöjligt att PAN och dagens regeringsparti befäster sina positioner och att Guatemala därmed utvecklas till ett tvåpartisystem med ett klassiskt konservativt parti och ett klassiskt populistiskt parti. Men det är inte heller omöjligt att FRG, förlorar makten och helt försvinner. Mycket beror på generalsekreteraren och förre kuppledaren Efraín Rios Montts möjlighet att ställa upp i presidentvalet och hans vacklande hälsa.

Ett annat problem som är avgörande för hela den politiska utvecklingen, och som togs upp av många vi talade med, är medborgarnas brist på förtroende för institutionerna i samhället. De politiska partierna ses inte som instrument för politisk förändring, armén är ett hot inte ett försvar och den offentliga servicen är otillräcklig. Bristen på förtroende hos de traditionella institutionerna har givit god grund för nya sociala rörelser som "comites civiles", men är också en grogrund för populism. Ett tecken på det senare är den kraftiga tillväxten av relativt extrema protestantiska frikyrkor de senaste åren.

Ytterligare ett problem är brottsligheten. Medborgarnas välgrundade rädsla för att bli utsatta för brott har gjort att gatorna i Guatemala city är helt folktomma när solen har gått ned. Efterfrågan på "gated comunities" är stor. Många människor i medelklassen åker aldrig buss av ren rädsla. Under den vecka vi var i Guatemala rapporterades ett 40-tal mord. På vissa delar av landsbygden begår paramilitärerna fortfarande hämningslösa våldsdåd. Förtroendet för polisens och militärens förmåga att garantera säkerheten är låg vilket gör att många tar lagen i egna händer. Det finns dessutom gott om vapen i samhället efter decennier av väpnade konflikter. Denna rädsla och brist på förtroende kommer att omöjliggöra en fungerande demokratisering. Omtanken om den egna säkerheten ligger för nästan alla högre på prioriteringslistan än engagemanget för det gemensamma bästa. Och ju mer våldet ökar desto större kommer kraven på en auktoritär regering att bli.

FRG stöder mycket av sin makt på dem som tidigare ingick i paramilitärerna, som antagligen utgör ca 100 000 av partiets medlemmar. Denna kapacitet till att bruka våld som partiet besitter är oroande och stabiliserar inte politiken.

Mayabefolkningens situation Som tidigare påpekats är Guatemala ett oerhört segregerat land, och förlorarna vad gäller resurser och inkomstfördelning i det här landet är maya-indianerna. Mayabefolkningen består av fyra huvudgrupperingar varav quiché-indianerna utgör en. Inom dessa fyra grupper talas det dessutom tjugotvå olika språk.

När det talas om situationen för fattiga guatemalaner beskrivs hur de allra flesta maya-indianer lever i Guatemala idag. I fredsavtalet som slöts 1996 ingår ett avtal som beskriver ursprungsbefolkningens rättigheter, något som är historiskt i Guatemala, då det var första gången som politiska ledare erkände att denna grupp hade några rättigheter över huvud taget. Särskilt mycket har dock inte hänt på den här fronten och det återstår mycket att göra innan man kan tala om en verklig implementering av fredsavtalets alla områden. Politikerna vet mycket väl om att några av landets största utmaningar ligger i att minska fattigdomen och att försöka skapa mångkulturella relationer inom landet, men få är beredda att läge ner arbete på detta.

3. AKTÖRER

Möte med sju politiska partier Partierna i Guatemala är personcentrerade. Ett parti kan uppstå kring en ledare, drivas nästan som ett företag, finnas en kort tid, försvinna och dyka upp i ny form. Härav följer att förtroendet för de politiska partierna inte är så stort.

Inför varje val dyker som sagt nya partier upp. Inför valet 2003 är redan 14 registrerade medan ytterligare 28 stor på tur. Partistrukturerna -bristen på intern demokrati och ideologisk förankring, ständiga förändringar, namnbyten, ledare som under en mandatperiod bildar ett nytt parti. Listan kan göras lång på negativa och för väljarna svåröverskådliga strukturer.
Det är också svårt att komma ut i medierna för små partier. Om inte allianser skapas är det svårt att se något verkligt alternativ som kan hota de två stora partierna som har alternerat vid makten de sista åren. Förra perioden satt PAN vid makten men besegrades 1999 av FRG.

Acuerdos de Paz fredsöverenskommelsen från 1996 är ett fantastiskt dokument, som utgör fundament för skapandet av en demokratisk stat. Alla partier som vi träffade nämner detta som viktigt. Men de som suttit vid makten har inte uppfyllt det som avtalats. Utvecklingen i Guatemala har tyvärr gått i negativ riktning. Hur det blir efter nästa val är en öppen fråga.

Det finns bland många småpartier ändå en strävan att förändra den politiska korrupta traditionen. Den 24 oktober bildades ett Forum av 16 olika partier. Syftet är bland annat att hitta en så att säga etisk plattform för det politiska agerandet och att kunna hitta samverkansformer gör att kunna styra utvecklingen i Guatemala i en positiv riktning.

Nedan följer en kort presentation av de partier vi hade tillfälle att möta under vårt besök.

FRG (Frente Republicano Guatemalteco) FRG är regeringspartiet med Rios Montt som talman och som presidentkandidat 2003. RM är anklagad för folkmord, eftersom han är ansvarig för massaker på flera indianbyar under inbördeskriget. Men detta parti kännetecknas av sina kontakter inom den organiserade brottsligheten, narkotikatrafik och en omfattande korruption. Våldet i landet har ökat dramatiskt eftersom regeringen saknar vilja att komma tillrätta med problemen. Fredsuppgörelsens villkor har heller inte uppfyllts, snarare kan man se en tillbakagång. Partiet stöder expatruller av paramilitärer. Ultrahöger.

PAN (Partido de Avanzada Nacional) Pan är ett högerparti med anständigare framtoning. Stödjes av oligarkin, stora industriägare och företagare. Innehade regeringsmakten 1996-99. Var det parti som tecknade fredsavtalet med gerillan.
Den främste presidentkandidaten heter Oscar Berger.

ANN (Allianza Nueva Naciòn)
ANN bildades som en valallians av 4 partier på vänsterkanten och fick 12% av rösterna i valet 1999. Men dagens ANN är inte det samma som då. Alliansen har splittrats och partiledaren Alvaro Colom har bildat ett nytt parti. Den nuvarande ledningen utgöres av två från gerillan Jorge Soto (Pablo Monsanto) och Alfons Bauer Paiz. Nineth Montenegro är en kompetent och karismatisk parlamentsledamot som är kvar från ursprungs-ANN.

UNE (Unidad Nueva Esperanza) UNE är ett nytt parti grundat av Alvaro Colom. Försöker etablera sig i hela landet och vill vinna valet. Vill främja mayaindianernas situation. Fru Colom är ledare för partiets kvinnoorganisation. Partiet kan inte rubriceras som varken höger eller vänster.
Bygger mycket på ledaren Alvaro Colom, som ju blev väldigt känd under förra valet.

PU (Partido Undionista) PU grundades 2001 av Gustavo Adolfo Porres Castejòn.. Han var tidigare medlem i PAN och var 1996 en av undertecknarna av Fredsavtalet. Vill utveckla en folklig ekonomi baserad på småföretagare. Han vill utveckla jordbruket och kaffeindustrin, även detta på småföretagar basis.
Centroliberal-socialdemokratisk karaktär.

PLV (Partidos Los Verdes ) Miljöparti. Registrerades som parti 2001, men redan i valet 1999 ställde de upp, då under namnet LOV (La organizacion Verde). Rodolfo Rosales Garcia-Sales är den nye president kandidaten. "Vi gröna är nya människor med en ny möjlighet för din framtid" det är parollen. Tillämpar 50% kvotering kvinnor. Samarbetspartner till Miljöpartiet i Sverige.

URNG (Unidad revolucionaria nacional guatemalteca) Vänsterparti ursprungligen bildat 1982 av fyra gerillagrupper. Sedan 1998 är det inskrivet som politiskt parti. Deltog 1999 i ANN. Ställer upp som eget parti 2003. Ledare är Alba Estela Maldonado alias Lola (den första kvinnliga ledaren i ngt Centralamerikanskt land). "Vår största tillgång är våra aktiva medlemmar". Vicepresidentkandaten är mayaindian. Har många medlemmar och sympatisörer bland ursprungsbefolkningen. Samarbetar med Vänsterpartiet i Sverige.

Comites civicos - civic committee Civic committees (Comites civicos) är en lokal samordning/organisering för att delta i kommunalval. Enligt Guatemalas konstitution kan man på kommunnivå bilda en lokal organisation för att delta i kommunalvalen. Denna organisation är inskriven hos högsta valdomstolen och är i princip ett lokalt politiskt parti. Organisationen kan dock bara finnas för ett val och måste sedan upplösas - därför är de inga politiska partier. Utöver dessa helt formella Civic Committees finns även de som organiserar sig lokalt i en alldeles egen organisation och sedan ställer upp i valen under ett politiskt parti.

Gruppen träffade borgmästaren och mayaindianen Rigoberto Queme Chay. Han blev borgmästare 1999 i Queltzaltenango. Han klarade det utan uppbackning av pengar (jfr PAN och FRG). Det var frukten av folkets insatser, som förde honom till makten i Quetzaltenango. Triumfen för Rigoberto och Xel-Ju Civic Committee att ta sig till makten i Guatemalas andra största stad var givetvis en triumf även för mayafolket.

I Quetzaltenango är Xel-Ju en formell Civic Committee medan organisationen i Olintepeque är en Civic Committee, som ställde upp i valen under vänsterkoalitionens flagga. Vi fick föredragningar av borgmästarna i Olintepeque och Cabrican. Borgmästaren Teodoro Garcia Oxlaj beskrev hur de fått med sig folket för en bättre skola, där barnen tidigare satt på golven och hur de satsade på de sociala områdena. Vi fick en strategisk utvecklingsplan för Olintepeque för 2002-2012. Organisationen i Olintepeque är på väg att bli en del av URNG, som vid de senaste valen inte var ett politiskt parti.

Maya-borgmästarna är en helt parallell organisering/organisation och har ingen koppling till de formella valen till borgmästare. Även om den processen är mer "demokratisk" i vissa kommuner.

Vi märkte tydliga spänningar mellan de politiskt valda mayaborgmästarna och en mayaborgmästare vald av byrådet med De Äldste. Angel Christobal som var borgmästare för 48 byar uttryckte detta mycket tydligt vid ett möte i Totonicapan. Han vill inte förknippas med politiker och de politiska institutionerna. Det kan förstås i detta land där politiska partier inte har någon ideologi utan ses mer som affärsrörelse.

Mayas dilemma har alltid varit ifall de ska delta i valet i det rådande systemet med de vanliga partierna eller skapa egna politiska organisationer och strukturer. De saknar ekonomi för att kunna ställa upp på nationell nivå, men på lokal nivå har man uppenbart lyckats. Idag har civic committees makten i ca 25 städer.

Mayabefolkningens organisering En av många organisationer som presenterade sitt arbete för oss under vår vistelse i Guatemala var Adelanto, en organisation med 108 år på nacken.

Adelanto ser som sin uppgift att underlätta "governability". Byar med mayabefolkningen är oftast organiserade utifrån så kallade byråd, eller äldstes råd, ett kollektiv som skapas utifrån byns egna beslut. Inom mayakulturen kommer makten ovanifrån, menar Adelantos representant Mario Chaj. Gud är också en världslig ledare och därför har makten en religiös betydelse inom mayakulturen.

Mario berättade om två olika slags kommuner, San Bartolo och Santa Lucia, där byrådet organiserats på två olika sätt. Rådet i San Bartolo består av trettio-fyrtio personer som alla är män. Val av rådets ledare, borgmästaren eller ajpatán, sker, men det är ett skenval, då beslutet om vem som skall bli näste ledare redan är taget före valen. Rådet vet helt enkelt vem som är bäst att leda. Idag var dock rådet splittrat mellan PAN och FRG efter det senaste valet och mycket försvagat. Rådet sammankallades numera inte och vad som skulle hända härefter var oklart.

I Santa Lucia organiseras rådet på ett annat sätt. Kommunen består av sju byar, och kommunstyrelsen, rådet, roterar mellan de olika byarna. Exempelvis så hade byn Chignan uppdraget mellan 1996-99. Detta innebär att alla politiska partiet måste till just den byn som är näst på tur för att hitta sin borgmästarkandidat, och den by som har makten idag måste alltså vänta i 28 år tills nästa gång.

Syftet med detta är att sprida ansvaret. Rådet måste vara transparent i den mening att det ska finnas insyn i hur pengarna hanteras. Rådet ska ha kontrollen över pengarna och borgmästaren kan inte heller göra som han behagar. För att bli borgmästare måste personen ha innehaft åtminstone tre olika poster innan han kan bli borgmästare, vilket ju ger prov på eventuell ledarkapacitet. Även här finns inga kvinnor, men, säger Adelantos representant, "det är de som har den verkliga makten i kommunen"#

Politiskt möte i Choatrój
På söndagen fick vi möjlighet att vara med på byrådsmöte i byn Choatrój, vars invånare tillhör Quiché-indianerna. När vi anlände var mötet redan i gång och det var fullt i lokalen; männen satt till höger och kvinnorna till vänster. Vi fick ta plats längst fram, nedanför estraden. Denna dag skulle ett antal poster tillsättas och Rådets nuvarande medlemmar satt alla utefter estradens väggar, med de allra äldsta samlade på ena kanten. Rådet bestod av män i alla åldrar.

Då och då såg vi två män från byrådet som, med en stav i handen gick iväg från mötet. Dessa, som kallas för väktare, har då fått i uppdrag att leta reda på någon person som saknas på mötet, en person som fått ett uppdrag men som alltså inte var närvarande. Staven symboliserade den myndighet som de två männen utövade när de vandrade iväg.

I den här byn krävs obligatorisk närvaro på den här samlingen, och var man av något skäl inte närvarande blir det böter, 15 quetzales, en summa som de församlade beslutade om vid mötets slut. Betalades denna summa inte in fick man sin vattentillförsel avstängd.

Ett viktigt uppdrag i byn är skogsvaktmästaren. Skogsvaktmästarens uppgift är att skydda regnskogen från människor som kommer för att hugga sig en julgran och ta med den till stan. Det finns en rädsla bland quiché för att myndigheterna inte anser att det räcker med att regnskogen "bara finns där", utan att den måste användas på något sätt också.

När någon föreslagits till ett uppdrag, exempelvis som skogsvaktmästare, får personen gå upp till de allra äldsta på estradkanten där de talar med honom om uppdragets innebörd. Sedan får han inför den samlade församlingen avge ett slags löfte att tjäna sin by under det kommande året. Något egentligt val har man som medlem i den här byn inte att säga nej till ett uppdrag som föreslås en. Är mannen i familjen exempelvis borta i USA och arbetar, tvingas frun i huset att ta hans uppdrag. Hon blir med andra ord ställföreträdande, och detta kan ske för uppdrag ända upp till vice borgmästare. Med andra ord skulle detta kunna ses som att det är familjer som ges uppdraget. Det är också kvinnan som får gå fram och skämmas, om hennes man inte skött sitt åtagande under året och heller inte är närvarande på mötet.

Besluten tas i konsensus, handuppräckning sker i princip inte. Uppdragen kan ses som en slags samhällstjänst på ett år i taget, där alla, åtminstone alla män, förväntas att bidra. Du kan inte säga nej till ett uppdrag, har du fått det måste du ta det. Under det mötet vi närvarade vid var det några kvinnor som protesterade mot att de fick ta ett uppdrag i stället för deras män som var någon annanstans, men protesterna mötte inget gehör.

Enligt ILO 169 har den här typen av organisation lika mycket makt som den juridiska kommunstyrelsen, den som väljs vart fjärde år och som inte är en specifik maya-organisation. Byrådet har tre till fyra möten totalt där allting väljs. Det finns en valberedning som förberett förslagen. I kommunen Totonicapán som byn Choatrój tillhör, finns totalt 48 byar. Alla dessa byar skickar en representant till Totonicapáns kommunråd/styrelse, som i sin tur utser den egna borgmästaren. På mötet i Choatrój deltog hela Totonicapáns mayakommunstyrelses ordförande Angel Cristóbal, som avslutade mötet med ett tal där han uppmuntrade mötesdeltagarna att ta vara på sina rättigheter gentemot myndigheterna.

Möte med Centro Pluricultural para la democracia Efter vårt besök i Choatrój åkte vi vidare till Totonicapán, där vi hade tillfälle att prata lite mer med Cristóbal och också träffa företrädare för organisationen CPD, Centro Pluricultural para la democracia. Med vid vårt samtal fanns även den som i den juridiska kommunstyrelsen kallas för regidor, person nummer fyra i styrelsen som traditionellt haft mayahärkomst och varit den som haft ansvaret för kontakterna med det parallella quiché-kommunrådet. På senare tid har denna person inte haft maya-bakgrund vilket kritiserades under det här mötet.

Cristóbal och CPD menade att förtroendet för politiker generellt sett var lika med noll i det guatemalanska samhället, inte minst bland maya. Alla ha de utnyttjat oss, sa de. Man bygger vägar och ger oss vatten, men vägarna är dåliga och går sönder och vattnet är av undermålig kvalité _ de gör saker enbart för syns skull. Nästa år är det val i landet, men rösten som maya-indianerna lägger är inte medveten utan mekanisk. Därför finns CPD, för att hjälpa människor att bli medvetna och göra ett medvetet val.

Det ses som ett problem att det bildas olika slags kvinnokommittéer där kvinnor får pengar till tak och annat, och så köper sig politikerna deras röst på det här sättet. Politikerna använder sig av ursprungsbefolkningens struktur och organisation för att vinna röster. CPD menade att den egna organisationen var hotad eftersom politikerna inte drar sig för att ta över den. Nu måste mayabefolkningen börja agera politiskt, och ta tillvara sina intressen. Skulle man starta ett eget maya-parti? För detta saknades gemensam vision och strategi.

Möte med Tribunal Superior Electoral Denna institution, högsta valmyndigheten, åtnjuter stort förtroende i det guatemalanska samhället. Men dess uppgifter är definitivt inte lätta. Vi hade tillfälle att med ordförande Oscar Edmundo Bolaños och fem övriga ledamöter diskutera situationen inför nästkommande val hösten 2003.

Formellt sett är Guatemala en demokrati. Författningen är från 1986 och alltså ganska ny. De stora bristerna i valsystemet och den gällande vallagen är dock uppenbara och vägen till en reell demokrati kan förefalla lång. I valet 1999 röstade endast 54%.

Några av de största problemen: Man måste registrera sig för att få rösta och många, framförallt Mayaindiankvinnor, har inte ens sina födelsedokument och existerar inte formellt sett. Den dåliga infrastrukturen gör att det är långt och besvärligt för landsbygdsbefolkningen att ta sig till vallokalerna. Det kan vara en promenad på många timmar att ta sig till sin vallokal. Detta utnyttjar en del rika partier som ordnar med transport och mat i utbyte mot en röst. Eftersom det är oerhört svårt för partierna att föra ut sitt budskap olika ekonomiska förutsättningar blir det självfallet lätt att manipulera folket.

Medvetenheten om dessa problem var stor hos TSE, men på grund av bristande ekonomiska resurser kunde inte nödvändiga åtgärder vidtagas. Behovet att reformera Vallagen upplevdes som centralt. Viljan hos regeringspartiet att anslå tillräckligt med resurser var ett problem. Efter vår hemkomst kunde vi läsa i pressen att en av ledamöterna vi träffat övervägde att lämna sitt uppdrag i TSE på grund av hot mot familjen och honom själv. Regeringspartiet FRG anses ligga bakom hoten.

Nationella organisationer och internationella givarorganisationer

Instituto de Gerencia Politica, INGEP
Ett av målen ör institutets verksamhet är att stärka det partipolitiska systemet genom utbildning för att utveckla ett nytt politiskt ledarskap. INGEP bildades av Rafael Landivar Jesuit University i Guatemala City. Institutet har landsomfattande verksamheter med bl.a. utbildning av 200 lokala ledare 12 departement vidare genomför man intensivutbildningar och bedriver forskning. Institutet samarbetar även med en rad internationella organisationer och universitet.

Vi hade tillfälle att besöka två av INGEPs workshops, den ena i Coatepeque, Quetzaltenango och den andra i Quetzaltenango stad. Den workshop som hölls i Coatepeque var avslutning/examen för deltagarna. Uppgiften på denna sista del var att presentera en valkampanj, upplägg och innehåll. Deltagarna hade alla någon form av politisk bakgrund och det var ett mycket ambitiöst material som presenterades: det handlade om kandidatprofil, hur ett kampanjkontor byggs upp, inventering av kommunen Quetzaltenango och vad som är kommunens största behov och tillgångar, och analys av den sociala och politiska strukturen. Även kvinnans roll i politiken togs upp även om ämnet enbart gavs fem minuter på dagordningen, och det var väl ganska belysande också för deltagarnas könsfördelning som ju speglar Guatemalas problem i stort: av 25-30 deltagare var fyra stycken kvinnor. Inga ungdomar (enligt vår definition av ungdomar i vart fall) fanns med bland deltagarna.

Kursen var en distanskurs som sträckt sig över tre år. Den har pågått en dag i veckan plus någon helg varannan månad.

Den workshop som hölls i Quetzaltenango stad hade rubriken "Den guatemalanska statens uppkomst och människornas utveckling i landet". Även här var det ett ambitiöst program, med flertalet olika deltagare som gjorde en muntlig presentation över något ämne under ovannämnde huvudrubrik. Även här var deltagarantalet runt 25-30 och denna gång fanns fler kvinnor med, närmare en tredjedel. Ingen av de som talade var dock kvinnor.

INGEP påpekade själva att det institutet saknar är sk researchteam som består både av maya-indianer och ladinos: team som med andra ord speglar befolkningen. Enligt Fernando vill INGEP kunna träna ännu fler ledare och framför allt unga människor. Dessutom är siktet att kunna nå partier utanför Guatemala city och kunna satsa på long-term programs.

Molój
Molój är en organisation som finns till för politiskt aktiva maya-kvinnor. Själva ordet molój betyder ungefär tankar och kunskap från maya-kvinnor. Vi träffade två representanter från denna imponerande organisation, fd kongressledamot Manuela Alvarado och Marta Juana López, ledamot i styrelsen för Molój. Organisationen har nittio medlemmar och alla är maya-kvinnor med ledaruppdrag av olika slag, allt från lokal till internationell nivå. Molój har funnits sedan 1999 och har finansiering från SOROS (en stiftelse), UNESCO och Interamerikanska utbildningsbanken. Tyvärr är finansieringen enbart för projekt, vilket är ett kortsiktigt stöd som inte bidrar till skapandet av nya processer.

Initiativet till att bilda Molój har kommit från det utanförskap man känt som maya-kvinna. Enligt Molój är ett stort problem att det finns krav på kvinnan att hon ska delta utifrån mannens vision, klasstänkande och rasism. Tanken med Molój är att man ska kunna utvecklas tillsammans och diskutera vad det innebär att vara maya-kvinna i ett politiskt utrymme. Vilka är de specifika frågorna som maya-kvinnor bör fokusera på?

Organisationen sysslar med utbildning, sociala studier, lobbying, institutionellt stärkande och alliansbyggande med andra aktörer, även icke-maya. Molój är juridiskt erkända som politisk förening av Valdomstolen. Just nu pågår ett arbete med att avsluta en systematisering av kvinnors erfarenhet av politiskt ledarskap. Resultatet av detta kommer utgöra underlag för den kampanj som ska bedrivas 2003 i samband med valet.

Med tanke på att flera av de partiföreträdare vi träffade bedyrade att deras parti satsade på maya-befolkningen ställde vi frågan hur utrymmet i de befintliga politiska partierna är för maya-kvinnor, enligt Molój. Svaret blev att ett parti som verkligen stödjer maya är det parti som stödjer mayas organisationer och inte de partier som ringer och vill ha med maya-personer i deras organisation. Det finns ju många soldater som är maya, vilket ju knappast betyder att armén är välvilligt inställd till mayas organisation.

Friedrich Ebert Stiftung, FES. (tysk organisation) Dra. Anja Stuckert
FES, som också samarbetar med OAS har fokuserat sina insatser i Guatemala på kvinnor och ursprungsbefolkningen. Geografiskt genomförs flertalet av insatserna i Guatemala City men verksamheter finns även i ett mindre antal provinser.

FES anser det vara av stor vikt med stöd till de politiska partierna under perioden mellan två val och då med särskild inriktning på demokratiskt ledarskap och demokratisk utveckling av den interna partiorganisationen. Partierna saknar viktiga demokratiska verktyg. I nuläget ligger partiverksamheten i dvala under mellanperioderna och vaknar till liv först när ett nytt val närmar sig. Ett undantag kan sägas vara den process som pågått och nu lett fram till ett politiskt forum som samlat 16 partier för en gemensam dialog.

Den demokratiska rörelsen Civics har lokalt visat sig vara ett alternativ till de politiska partierna och vann borgmästarvalet i flera kommuner (ca. 25) i det senaste valet. En borgmästarplats är också en förutsättning för att en Civic har rätt att fortsätta som organisation. Civics betraktas som ett hot av de politiska partierna inte minst för att det inom Civics finns starka ledare. Partierna vägrar också ett samarbete men det finns exempel på att ett parti har, med målet att infiltrera rörelsen, själva skapat Civics för att på detta vis skaffa en politisk makt i kommunen.

Det stöd som behövs för att utveckla Civics är i första hand utbildning av valda ledare i demokrati och kommunalt ledarskap.

El Instituto de Formación e Investigación para el Fortalecimiento del Poder Local, Muni Kát
Institutet som är pluralistiskt har sitt säte i Quetzaltenango och har ca 15 anställda som administrerar en mycket omfattande verksamhet med internationellt stöd. Organisationen bildades 1996 med syfte att stärka det civila samhället genom at utveckla befintlig kapacitet och deltagandet i organisationer och hos lokala beslutsfattare.

De vill skapa utrymme för att underlätta processer för lokal utveckling inom tekniska-, ekonomiska-, lagliga-, sociala-, politiska- och kulturella områden för att förbättra levnadsnivån i samhället och att detta i sin tur skall föra med sig aktivt deltagande i det civila samhället.

Muni-Kát bidrar i hög grad till utvecklingen i Quetzaltenango vilket bekräftades av stadens borgmästare. Organisationen får stöd från 21 internationella organisationer.

Sociedad el Adelanto, Quetzaltenango Organisationen bildades 1894 av 52 mayas kiches och Alcaldia Indigena i Quetzaltenango. Genom åren har organisationen startat och finansierat 9 skolor för barn ur ursprungsbefolkningen. Förutom skolverksamheten har organisationen bedrivit och fortfarande bedriver utbildning i konsthantverk för kvinnor och formell och informell utbildning i lokal historia för mer än 20000 personer. Fundamentalt för organisationen är att värna om mayakulturen och det multietniska samhället i en fredlig demokratisk utveckling av landet.

Rekommendationer från de internationella aktörerna Vi fick ett antal rekommendationer från de internationella biståndsgivarna:

• Fokusera på övriga landet, utanför Guatemala city.
• Se till att ha koll på vad övriga organisationer gör. Det har hänt att olika organisationer arbetat med samma deltagare, något man upptäckt när deltagarlistor jämförts.
• Det är viktigt att få med partiernas ledning i det arbete som läggs ner.
• Genomför program med syfte att fungera under mellanvalsperioden, fokusera inte endast på valåret. Redskap för political management, de nationella politiska ledarna måste bli permanenta ledare som inte endast finns till under valåret.
• Satsa på demokratisering av partier. I många fall är det en handfull som tar alla besluten i partiet.

En genomgång gjordes över de respektive organisationernas arbetsfält och vi kom överens om att också skicka ut vårt förslag till projekt till dessa organisationer för att ge tillfälle till kommentarer och synpunkter.

4. SLUTSATSER

Vad kan PAO bidra med? Gruppen som deltog i studieresan avser att starta ett gemensamt projekt för att stärka den demokratiska utvecklingen och stärka partiernas organisationer på basnivån i några kommuner inom två län i norra och nordvästra Guatemala. Målgruppen för projektet i Guatemala är unga deltagare upp till 30 års ålder bland Mayaindianer och fattiga ladinos som delar värderingar om respekt för mänskliga rättigheter och tolerans mot oliktänkande. Unga människor som är intresserade av att bygga förtroende bland befolkningen och att utveckla det civila samhället.

Vi tror att det är viktigt att även samarbeta med de politiska partierna på så vis att de som deltar i projektet har ett förtroende i sina respektive partier, och efter avslutat projekt har en plattform att utgå ifrån vad gäller att kunna praktisera de kunskaper man förhoppningsvis förvärvat genom projektet. Samtidigt måste det finnas en balans mellan detta å ena sidan, och syftet att nå de mest utsatta och fattiga, å den andra. När det beslutats för vilka kommuner projektet ska utgå ifrån blir steg två se till den lokala strukturen med tanke på dessa aspekter.

En viktig del av projektet är utbytet mellan länderna så att guatemalanska ungdomar bjuds till Sverige under perioder för att följa det svenska demokratiarbetet nära. Gruppen prioriterar ett stort deltagande från svensk sida, där våra respektive ungdomsförbund finns med som sk trainers i hur man kan arbeta politiskt som ungdomsförbund, hur man kan engagera unga människor i politiken osv. Andra områden vi ser som angelägna är: skapandet av en kollektiv åsikt, mötesteknik, remissförfarande etc. Det är viktigt att de delegationer som skickas från Sverige består av personer från alla partier, snarare än att vi skickar en-parti-delegationer. Våra delegationer ska naturligtvis vara 50-50 när det gäller könsfördelningen.

Samarbetspartners Samarbetsprojektet skall fokuseras mot en bred grupp av samarbetsparters och de politiska partier som är representerade på lokal nivå. Våra samarbetspartners ska besitta ett förtroende hos folk på landsbygden och ha erfarenhet av olika demokratiska strukturer. Gruppen fick under en veckas tid se hur INGEP arbetar mycket konkret i denna anda och anser därför att de är vår naturliga partner liksom den svenska ambassadens företrädare för bistånd i Centralamerika. Gruppen kommer att lägga förslag på att en person från Sverige projektanställs, knyts till INGEP och arbetar på fältet förslagsvis under tre år i vårt gemensamma projekt. Tillsammans med INGEP ska en projektansökan tas fram, som baseras på kriterier som diskuterats fram från svensk sida.

När det gäller valet hösten 2003 enades vi om att försöka få delta som valövervakare .