Angående Frizoner för icke-joniserande strålning i ÖPL
Skrivelse till Härnösands kommun
Neurosomatiska sjukdomar är en grupp av sjukdomar, vilka klassificerats som besläktade
av prof. Robert Olin i skriften "Nya diagnoser " - en förklaringsmodell till neurosomatiska
sjukdomar. Till gruppen hör bl a fibromyalgi, kroniskt trötthetssyndrom (även kallat
ME), långvarig smärta, posttraumatiskt stressyndrom, elöverkänslighet, multipel
kemisk överkänslighet, amalgamsjuka och till viss del utbrändhet.
För ingen av dessa sjukdomar finns idag några egentliga behandlingsmetoder inom
samhällets vårdapparat. Forskningen står fortfarande frågande inför orsaken till
och behandlingen av dessa sjukdomstillstånd.
I vårdsystemet finns ingen naturlig hemvist för de neurosomatiskt sjuka, som därför
irrar omkring i vårdapparaten utan att egentligen få hjälp någonstans. Dels är
kunskaperna inom vården mycket låga om neurosomatiska sjukdomar, dels har de drabbade
stora svårigheter att förmedla en bild av sin situation. Följden är stora kostnader
både ekonomiskt och fysiskt lidande hos den enskilde människan och hennes omgivning.
De drabbade blir oftare mer stjälpta än hjälpta av samhället.
Ett typexempel är kampen mellan 3 G-masternas utbyggnad och de elöverkänsligas
möjlighet att leva ett någorlunda normalt liv. De blir utestängda från samhället.
De blir sjuka och får symptom som hudbesvär, irritation i slemhinnor, stickningar,
domningar i ansikte, händer/armar, ljuskänslighet, huvudvärk, yrsel, illamående,
minnesluckor, koncentrationssvårigheter, hjärtklappning, sömnproblem, extrem trötthet.
Det finns minst 200 000 svenskar, 3,1 %, av den vuxna befolkningen, som uppger
att de är elöverkänsliga för elektriska/magnetiska fält (miljöhälsorapport 2001).
Det finns därtill ett stort mörkertal. I en rapport från Arbetslivsinstitutet har
man i en studie av
3 000 personer konstaterat ett oroande samband mellan elöverkänslighet och användning
av datorer och mobiltelefoner hos välutbildade unga inom IT-
branschen. M a o har ingen svaret på hur 3 G-master och dessas användningsområde
med avancerade mobiltelefoner med dator, filmkamera etc, kommer att påverka människors
hälsa och miljö i framtiden. Det kan vara en tickande ohälso-bomb.
Det behövs en total översyn av hur vår livsmiljö och vår ändrade livsstil påverkar
hälsan. Det behövs en allsidig och förutsättningslös forskning både om hur vi kan
stoppa den pågående nedbrytningen av folkhälsan och om hur vi kan ge hjälp åt de
många som redan är sjuka.
Så länge vi inte har svaret på detta, bör vi använda oss av försiktighetsprincipen
och
utlysa frizoner i ej detaljplanerade områden för dem som är elöverkänsliga eller
kan bli det, så att de har möjlighet att leva i vår kommun.
I Miljöbalken hävdas att brukaren ska kunna bevisa att det är ofarligt innan man
får tillstånd, t ex att uppföra en anläggning. Därför bör man pröva uppförande
av nya liknande anläggningar utifrån miljöbalken och alltid utgå från försiktighetsprincipen.
Yrkande
att kommunen enligt ovan anförda inför frizoner för icke-joniserande strålning
i ÖPL
Härnösand den 1 september 2002
Eva Goës (mp)
Litteratur:
Nya diagnoser - en förklaringsmodell till neurosomatiska sjukdomar, Robert Olin
Mörkläggning - elektronikens rättslösa offer, Gunni Nordström
Rapport från Salzburgmöte om sändarmaster, www.land-sbg.gv.at/celltower
Cherry-rapport sändarmaster, www.emfguru.com/EMF/genotoxic/Genotoxic-EMR-paper.htm
Hyland-rapport sändarmaster, dec 1999; www.emfguru.com/EMF/hyland/hyland.htm
EUs STOA-rapporter; Elektromagnetiska fält och Hälsa (05/2001), Fysiologiska effekter
och miljöeffekter av icke-joniserande strålning, länk på www.feb.se/AKTUELLT.