Kattastrand den 14 jan 2000

Det har alltså gått en hel månad sedan sist! Med huset fullt av barn, lika med vuxna, och andra bekanta under julen, så sätter jag mig inte ner och skriver i denna burk. Men nu är det ög tid...
Mycket har hänt. Trots julstämning har jag jobbat på med att samla in namnunderskrifter mot P>
GHB. Jag har snurrat runt på skolor, polishus, hälsokost, matvarubutiker, aktivitetsgård, informationskontor, sambibliotek, simhall...hämtat och lagt ut nya listor. Vi klarade av 4 000 namnunderskrifter på några veckor mitt under julledigheten i Härnösand. Sammanlagt med Sundsvall, Falköping, Borås och Göteborg så fick vi in 44 900 namn. Den 10 jan hade vi fått tid hos socialminister Lars Engqvist och dagarna före gick de ut från socialministeriet med att de skulle klassa GHB som narkotika. Var det då lönt att åka till Stockholm? Javisst. Jag lämnade över tidskriften Narkotikapolisen med information om GHB och inte minst GBL, en av ingredienserna i GHB. Dessutom kunde vi beskriva för honom hur drogen används. En levande beskrivning av Christer Gillgren, RIA, undertecknad m fl gjorde att han blev mer medveten om hur drogen lurar folk.

Men - just nu väntar jag på besked att åka till navajos, dinéh-indianerna, som de kallar sig själva i Arizona. Det stora kolbolaget Peabody ska jaga ut de äldsta dinéh-indianerna från deras reservat för att kunna ta ut det sista ur berget. Dinéh har alltid levat i fred med jorden och Big Mountain är deras heliga berg. Många delegationer från olika delar av världen kommer att bevaka händelserna i området under slutet av januari och början av februari.

Den 21 januari åker vi upp till Big Mountain. Vi besöker olika communities i fem dagar och pratar med folket som bor på Big Mountain (både de som skrivit på "accomodation agreement" och "non signers"). Vi kommer även att besöka gruvområden och heliga platser.

Den 22 januari hålls ett stort möte i Rocky Ridge School, där alla berörda parter samlas, för att ge information, visa dokument och film om situationen. Diskussioner och frågeställningar kommer också att ingå.

Den 23 jan. är vi inbjudna till en pip-ceremoni. Mycket hedrande!

Efter den 27 januari planeras besök hos US-officials, dvs BIA, Hopi Tribal Council, Navajo Nations Office och ev Peabody Coal company.

Vi kommer att erbjudas husrum och logi hos familjerna, vilket kan vara ganska spartanskt. Big Mountain är ett stort område och familjerna bor utspridda. Därför går det åt mycken tid för att ta sig ut till de olika familjerna.

Syftet med resan är dels att agera från Sveriges sida politiskt för att få USAs regering att upphäva de lagar som instiftats efter att man funnit kol i området (Relocation Act, Bennet Freeze mfl) dels att få ut information i media och skapa debatt på internationell politisk nivå ang. ursprungbefolkningarnas situation; energifrågor, miljöaspekter relaterade till kol och uranbrytning och andra aktiviteter som är förödande för hälsa, livsstil och miljö i dessa områden, att lyssna och dokumentera vad som sägs och visas och igenom detta förhoppningsvis få en större inblick i ursprungsfolkets sätt att se på dessa frågor. Därefter handlar det om att agera hemma med tanke på Agenda 21, ILO-konventionen och alla redan tagna resolutioner ang. ursprungsbefolkningar, att dokumentera vittnesmål om brott mot mänskliga rättigheter, miljöbrott, brott mot religionsfrihet och skändande av heliga platser och begravningsplatser.

Bakgrund Det förekom - och förekommer fortfarande - brott mot mänskliga rättigheter mot Dinéh-folket inom Big Mountain-området. Efter tvångsförflyttningarna på 70- och 80-talet har situationen inte förbättrats för indianerna. Tvärtom! Vattnet inom det området där de bor är radioaktivt smittat efter ett omfattande nukleärt haveri. Dessutom finns en urangruva i området. I samband med upplåtelsen av Black Mesa- och Kayenta-kolfyndigheterna och tvångsförflyttningen gjordes inga social- eller miljökonsekvensbeskrivningar. Man har inte tagit hänsyn till Dinéh-indianernas levnadsförhållanden efter förflyttningen, inte heller till deras kulturella och religiösa traditioner. Berget Black Mesa - som i sin helhet skall exploateras av Peabody Coal Company - är ett heligt berg enligt Dinéh-indianernas religion. Deras förfäder är begravda i området. Dessa gravplatser kommer att förstöras. Någonting som även en "special rapporteur" från FN:s kommitté för mänskliga rättigheter uppmärksammat. Det behövs miljö- och socialkonsekvensanalyser av exploateringen av kolfyndigheterna och tvångsförflyttningarna. Förutom den pågående storskaliga miljöförstörelsen (dagbrott, för transport av kol via
vattenledningar förbrukas 3,7 miljarder liter grundvatten /år) har själva tvångsförflyttningen haft förödande effekter på indianbefolkningen.

Korta fakta: * Landyta Dinéh-reservatet: 63.000 km2
* Landyta Hopi-reservatet: 10.051 km2 (inuti Dinéh-reservatet) * Antal Dinéh-indianer (1990): 143.405
* Antal tvångsförflyttande Dinéh-indianer: ca. 19.000 * Antal Hopi-indianer (1990): 7061
* Landyta som Peabody Coal exploaterar idag: 1346 km2 (lika stort som Öland) * Kolfyndigheter Black Mesa och Kayenta: 22 miljarder ton kol * Grundvattenförbrukning för transport av kol (Black Mesa): 3,7 miljarder liter / år

Historia i nutid: * 1882: enligt ett avtal mellan Hopi- & Dinéh-indianer och den amerikanska regeringen bildades Hopireservatet inom Dinéh-indianernas territorium; Dinéh-indianer och Hopi-indianer kommer överens att Dinéh-indianer får bo kvar i det nya Hopi-området.

* 1962: Pga av oklarheter vilken indianstam (Dinéh eller Hopi) som egentligen har rättigheter till området blir det en förlikning: Båda stammarna får delade rättigheter (joint use).

* 1966: Man upptäcker stora kolfyndigheter på Hopi-indianernas reservat. Mr. John Boyden (Hopi-rådets advokat, tillsatt av Bureau of Indian Affairs BIA och anställd av Peabody Coal Company) skriver under ett avtal med Peabody Coal Inc. om exploatering av dessa fyndigheter (dagbrott, överlåtelse i 35 år). En majoritet av befolkningen är emot beslutet.

* 1974: Första tvångsförflyttningarna genomförs efter Kongressen antagit en "Navajo-Hopi Settlement Act"
för att förflytta Dinéh-indianer från Hopi-indianernas reservat.

* 1980: ett område utses där de tvångsförflyttade Dinéh-indianer skall bosätta sig - Chambers, Arizona.
I närheten hände ett stort kärnavfallshaveri som förgiftade 370.000 kubikmeter vatten. Dessutom finns
en urangruva i området. 1.100 ton med radioaktivt material ligger oskyddat mot vind och vatten.

* 1996: Efter ett ytterligare beslut i Kongressen skall alla Dinéh ha förflyttats före februari 2000.