Drogliberalerna på frammarsch i europaparlamentet

Publicerad i tidningar i Y-län i jan - feb.

I december antog europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter den nederländska socialdemokraten och utskottsordföranden Hedy d'Anconas betänkande om harmonisering av medlemstaternas narkotikapolitik. Betänkandet går mycket långt och uppmanar medlemsländerna att tillåta lätta droger, att tunga missbrukare skall kunna få narkotika på recept, att EU ska verka för att ändra FN:s narkotikakonvention för att avkriminalisera konsumtionen av illegala droger och att EU ska verka för att reglera handeln och produktionen av cannabis och cannabisderivat. Betänkandet förvisades tillbaka till utskottet i januari, men det gör att saken endast har förskjutits i tiden.

Varje gång Europaparlamentet röstat om dessa frågor har drogliberalerna blivit allt starkare. Drogpolitiken i EU är i första hand en nationellt betingad fråga, inte en fråga som följer partigränser, och drogliberaler finns i de flesta partigrupper. Alla svenska EU-parlamentariker är emot rapportens förslag om att få EU-länderna att luckra upp de FN-konventioner som rör narkotika och ge läkare rätten att förskriva droger till missbrukare. Det är därför oerhört viktigt att de svenska europaparlamenterikerna driver den svenska hållningen mot liberalisering av narkotika i sina partigrupper.

Med EU:s lagstiftningsprocedur kommer det dröja 4-5 år innan någon harmonisering av narkotikalagarna genomförts. Skrivningen om att EU ska verka för att ändra FN:s narkotikakonvention för att avkriminalisera konsumtionen av illegala droger kan dock ge snabbare effekt, då FN:s generalförsamling träffas för att diskuterar narkotikafrågor i vår. Skulle FN besluta ändra narkotikakonventionen är risken mycket stor att många länder då också kommer ändra den egna lagstiftningen i drogliberal riktning.

Även om svensk narkotikalagsiftning inte förändras, kommer den drogliberalisering som pågår på olika håll i Europa påverka oss i allra högsta grad. De minskade befogenheter tullen redan fått och får genom Schengenavtalet gör det mycket svårt att hindra smuggling av narkotika till Sverige. Ett ökat flöde av narkotika kommer naturligtvis också nå Sverige. Andelen svenska ungdomar som prövat narkotika ökar också oroväckande snabbt. Bland elever i årskurs nio uppger sig, enligt den årliga undersökningen av ungdomars drogvanor som genomförs av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, 8 procent av pojkarna och 7 procent av flickorna ha prövat knark någon gång. Jämfört med 1991 är detta en fördubbling. Poängen med en drogliberal hållning anses vara att med öppen narkotikahandel minskar den kriminalitet som annars följer i drogernas fotspår. Men de slutsatser man kan dra av den holländska drogpolitiken ger inga sådana belägg, utan visar endast att antalet drogmissbrukare ökar. I strikt juridisk mening är all handel, innehav och nyttjande av narkotika förbjudet i Holland, men enligt regeringens riktlinjer tolereras innehav av högst 30 gram marijuana eller hasch och de så kallade coffeeshoparna får sälja fem gram per inköpstillfälle. Att på detta sätt skilja mellan lätta och tunga droger är mycket märkligt. Så gott som alla heroinister har börjat med lättare droger, och den holländska toleransen mot lättare droger har därför gjort att allt fler också glidit över till tyngre droger.

I Sverige har de syntetiska drogerna blivit inkörsporten till ökat drogmissbruk. GHB, som klassas som ett läkemedel, är en drog som ungdomar lätt kommer över pga att den kan köpas genom internet och den är legal om den används för personligt bruk. Några fall av dödsfall har redan registrerats. För att våra ungdomar ska få en framtid med livskvalitet, måste bekämpningen av droger intensifieras istället för liberaliseras. Det är livsviktigt!

Eva Goës, Riksdagsledamot, Miljöpartiet de Gröna